Vad är Anorexia?
Lite vetenskapligt
Anorexi, eller anorexia nervosa, är en ätstörning och ett psykiskt tillstånd där vi går ner mer i vikt än vad som är hälsosamt för vår längd och ålder. Det kan handla om att hålla kroppen på en vikt som är 85 procent eller mindre än vad som är normalt.
När vi drabbas av anorexi begränsar vi medvetet hur mycket vi äter, ofta för att vi är rädda för att gå upp i vikt – även om vi redan väger för lite. Ibland tränar vi överdrivet mycket, använder laxermedel eller kräks, men inte i samma omfattning som vid bulimi.
Anorexi är en allvarlig sjukdom som kan ge stora fysiska och psykiska problem, och utan rätt hjälp kan den bli livshotande. Faktum är att ätstörningar har den högsta dödligheten bland psykiska sjukdomar. Ungefär 10–20 procent av oss som drabbas av anorexi riskerar att dö av följderna.
Vanligast är att unga kvinnor mellan 14 och 25 år får anorexi, men det kan drabba vem som helst – oavsett ålder, kön eller bakgrund.
Vad orsakar anorexi?
Det är många faktorer som kan påverka varför vi utvecklar anorexi. Personlighetsdrag som perfektionism, en vilja att alltid göra andra nöjda, rädsla för att misslyckas eller låg självkänsla kan göra oss mer sårbara. Om vi dessutom redan har andra psykiska problem, som depression, ångest, tvångssyndrom eller kroppsdysmorfisk störning, kan risken öka.
Miljön runt oss spelar också roll. Stressiga händelser som att förlora ett jobb, känna sig ensam, bli utsatt för övergrepp eller få kritik för hur vi ser ut eller äter kan bidra. Samtidigt finns det en stor press från samhället och media kring hur vi "borde" se ut. Yrken och intressen där det är viktigt att vara smal, som dans, modellande eller sport, kan också påverka.
Tidiga tecken på anorexia
Tidiga tecken kan märkas i hur vi tänker, känner och beter oss, snarare än hur vi ser ut eller väger. Här är några varningssignaler att vara uppmärksam på:
OBS! Alla tecken behöver inte igenkännas för att behöva fråga efter hjälp!
Tankar och känslor:
Intensiv rädsla för mat eller att äta.
Vi kanske oroar oss över måltider eller känner oss stressade kring vad och hur mycket vi ska äta.Ständiga tankar om mat och kropp.
Mycket av vår tid går åt att tänka på mat, kalorier, träning eller vår kropp.Perfektionism.
Vi ställer höga krav på oss själva och känner att vi måste "prestera perfekt", även i vår kosthållning.Låg självkänsla.
Vi kan känna oss otillräckliga eller tro att vårt värde beror på hur väl vi kontrollerar maten.Ångest eller skuld kopplat till ätande.
Att äta kan kännas som ett misslyckande eller något vi borde "straffa oss själva" för.
Beteenden:
Undvikande av mat och sociala situationer med mat.
Vi kanske börjar undvika gemensamma måltider eller hittar ursäkter för att inte äta med andra.Rutiner och regler kring mat.
Vi kan införa strikta regler för vad, när eller hur vi ska äta, eller undvika viss typ av mat helt.Överdriven träning.
Vi tränar ofta eller intensivt, kanske för att "göra oss förtjänta" av att äta eller för att kompensera för mat.Hemsnickrade "hälsoregler".
Vi kan bli överdrivet fixerade vid att äta "hälsosamt" och känna ångest om vi avviker från detta.
Psykiska och fysiska signaler:
Irritation och humörsvängningar.
Vi kan bli lättretliga, nedstämda eller dra oss undan från vänner och familj när egna planer krockar eller nyinsatta rutiner inte får utfärdas efter plan eller regel.Trötthet och koncentrationssvårigheter.
Vårt fokus och energi kanske inte är som förut, och det kan bli svårare att klara av vardagen.Bristande insikt.
Vi kanske inte själva märker hur mycket våra tankar och beteenden kring mat har förändrats.
Det är viktigt att ta dessa tecken på allvar. Ju tidigare vi söker hjälp, desto större chans har vi att bryta negativa mönster och må bättre igen.
Kan vi bli friska från anorexi?
Ja, det går att återhämta sig helt från anorexi! Även om vi har levt med sjukdomen länge kan behandling hjälpa oss att hitta tillbaka till en sund relation till mat och ett hälsosamt liv. Det är dock viktigt att förstå att det kan ta tid och kräva att vi följer vår behandlingsplan noga.
Behöver vi vård på sjukhus?
Om vår vikt går ner mycket och vi svälter oss kan det påverka både vår hälsa och vårt tänkande så allvarligt att sjukhusvård kan behövas. Body Mass Index (BMI) är ett mått som används för att bedöma vår vikt. Ett hälsosamt BMI ligger mellan 20 och 25, men om vårt BMI är under 17,5 och det inte beror på någon fysisk sjukdom, kan det tyda på anorexi. Ju lägre vårt BMI är, desto troligare är det att vi behöver vård på sjukhus.
Alla med anorexia behöver inte viktåterhämtas, faktum är att det är en MINORITET av de med anorexia som ligger på sond och inläggning på grund av sina matrestriktioner och ger därför inte en rätt generell bild av ätstörningen. För vissa kommer viktåterställning behövas där kroppen behöver nå ha en “säkert vikt” för att återställa sig vilket BMI är ett professionellt verktyg för PROFESSIONELLA utövare att använda för att hjälpa kroppen återställa sina funktioner. Där sedan behöver kroppen få komma till sin set point vikt — den vikt din egna personliga och helt unika kropp behöver för att må bra i den vardag du bygger efter ätstörningen. En vikt som inte konstant pendlar ner och upp utan kan tryggt hålla sig inom sitt spann samtidigt som du äter & lever i vardag, semester, sjukdom & högtider.
Kom ihåg att det viktigaste är att ta emot den hjälp som behövs – för vi alla förtjänar att må bra!